Linköpingsguiden

Sänkt hastighet i Linköping

Den 11 december införde Linköpings kommun lägre hastigheter på i stort sett alla gator inom tätbebyggt område. Många gator som tidigare haft 50 km/h som högsta tillåtna hastighet har nu fått 30 respektive 40 km/h. På mindre gator i centrum och i bostadsområden är hastighetsbegränsningen som regel 30 km/h, medan större gator i centrum (t.ex. Hamngatan) får en maxhastighet av 40 km/h.

Linköpings kommun motiverar denna omfattande hastighetssänkning med säkerhet och miljö.

Hamngatan

Hastighetsbegränsningarna efterföljs dock av få bilister, vilket bl.a. lett till att polisen gått ut med en uppmaning på Facebook. Den främsta anledningen till att många väljer att fortsättningsvis köra i 50 km/h på stora gator som t.ex. Hamgatan beror troligtvis på att de tycker att hastighetssänkningen är omotiverad. På en stor dubbelfilig gata med fri sikt och separerad gång och cykeltrafik utgör bilar inte något stort hot mot ”oskyddade trafikanter”. Det största hotet mot de oskyddade trafikanterna i sådana situationer är deras egen lathet, d.v.s. fotgängare som sneddar över gatan eller cyklister som inte använder cykelbanan eller iaktar väjningsplikt.

På de mindre gatorna är min erfarenhet att hastigheterna redan innan sänkningen var lägre än 50 km/h. Detta beror på att smala gator ger större fartupplevelse, vilket många gånger gör det obehagligt att köra i 50 km/h. På mindre gator är det dessutom vanligare med skymd sikt och tätare mellan korsningar. Därför kommer bilister inte upp i så höga hastigheter innan det är dags att sakta ner igen.

De flesta olyckor där cyklister och fotgängare är inblandade sker i korsningar där de blir påkörda av en bil som gör en högersväng. Bilisten har då troligtvis inte tittat tillräckligt över höger axel för att upptäcka den oskyddade trafikanten. Andra förklaringar till dessa olyckor kan vara att cyklisten inte anpassat sin hastighet eller saknat cykellyse.

I och med den generella hastighetssänkningen i Linköping straffar man kollektivt bilisterna för olycksstatistik som delvis drivs upp av andra trafikslags oförmåga att följa trafikregler.

Kollektivtrafiken ”gynnas”

I samband med att hastighetssänkningen trädde i kraft invigdes den nybyggda delen av Hamngatan. Mellan Järnvägsgatan och Drottninggatan består numer Hamngatan av ett körfält för vanlig trafik och ett fält för kollektivtrafiken.

Efter att Hamngatan endast fick ett körfält i vardera riktning är långa köer ett ständigt återkommande nöje under rusningstid. Dessa köer drabbar ironiskt nog även kollektivtrafiken som ju skulle gynnas av ombyggnationen. När trafiken från Industrigatan och Järnvägsgatan ska svänga in på Hamgatan finns det bara en fil för detta. Eftersom hela Hamngatan är en enda lång kö, så fortsätter denna kö vidare på Järnvägsgatan ända till Resecentrum. Stadsbussarna får med andra ord köa på samma sätt som oss opriviligerade hela vägen fram till att kollektivtrafiksfilen börjar på Hamngatan. Det kan ta ganska lång tid att färdas de 350 metrarna mellan Järnvägsavenyn och Hamngatan under rusningstid. Totalt sett tror jag att såväl kollektivtrafiken, yrkestrafiken som privatbilisterna har förlorat på denna ombyggnad.

I förlängningen

I förlängningen kommer nog Linköpings kommun att lyckas med sitt mål att få bort bilarna från centrum. De sitter ju på regelboken och är domare och spelare i samma match. Vinnaren kommer däremot inte vara de kommunpolitiker som vill se en levande stadskärna. Istället kommer butikerna i Tornby och Mörtlösa kunna räkna med ännu fler kunder. Om innerstaden blir för otillgänglig med bil kommer bilisterna söka sig till Tornby. Kommunpolitikerna tror sig kunna hejda detta genom att erbjuda bra kollektivtrafik och cykelbanor i världsklass, men de vägrar inse att otroligt många faktiskt hellre åker bil.

Om pengar hade varit tillräcklig motovation för att överge bilen så hade vi redan haft en nästintill bilfri stad. Det är redan nu betydligt dyrare att åka bil än att ta bussen. Det är ofantligt mycket dyrare att ta bilen istället för cykeln. Varför väljer då så många att ta bilen? Det kanske borde undersökas närmare. Min personliga gissning är att folk ser bilen som en plats där de kan vara själva för en stund. Efter att ha umgåtts med kollegor hela arbetsdagen behöver de en mental paus innan de måste umgås med familjen på kvällen. Sedan har vi såklart bekvämlighets- och tidsaspekten. Ingen kollektivtrafik kan konkurrera med bilen på sträckor som är mellan 5 och 50 km om man även räknar in att man många gånger måste vänta på nästa avgång. Cykeln vinner avseende tid när sträckan är 0-3 km, men cykeln har såklart många andra fördelar, t.ex. hälsomässiga.

Share Button