Att det bara finns 77 parkeringsplatser i direkt anslutning till Fenomenmagasinet och Valla friluftsområde är svårt att förstå som något annat än ett planeringsmisslyckande. Det handlar om ett av Linköpings mest familjevänliga besöksområden, med närhet till Lill-Valla, Gamla Linköping, grönområden, lek, djur, promenadstråk och numera även Fenomenmagasinets nya lokaler. Ett sådant område lockar inte bara Linköpingsbor, utan även besökare från andra kommuner, andra delar av Sverige och utlandet.

Ändå verkar Linköpings kommun gång på gång planera som om bilen vore ett störningsmoment snarare än ett normalt transportmedel för många barnfamiljer, äldre, turister och besökare med packning, barnvagnar eller matsäckar. Resultatet blir en stad där attraktiva besöksmål haussas upp, samtidigt som den praktiska tillgängligheten försämras för alla som inte kan eller vill resa med buss eller cykel.
Fenomenmagasinet behöver parkering som matchar besöksmålet
Fenomenmagasinet är inte någon liten kvarterslokal som främst besöks av människor som råkar bo i närheten. Det är ett regionalt science center med verksamhet som riktar sig till barn, skolor, familjer och nyfikna besökare i olika åldrar. När ett sådant besöksmål placeras i anslutning till Vallaområdet måste parkeringsfrågan dimensioneras därefter.
För många familjer är bilen det självklara valet. Det kan handla om att man kommer från Kisa, Motala, Åtvidaberg, Mjölby, Norrköping, Rimforsa, Vikingstad, Linghem eller någon helt annan plats. Det kan också handla om turister som redan är i Linköping med bil under semestern och vill kombinera flera besöksmål under samma dag. Då räcker det inte att kommunen i teorin kan peka på alternativa parkeringar en kilometer bort.

Semestermånaderna gör bristen ännu tydligare
Under sommaren blir problemet särskilt uppenbart. Det är då många svenska barnfamiljer reser runt i landet med bil, och det är då utländska besökare ofta kommer till Linköping som en del av en längre bilresa genom Sverige. Den som är turist har ofta väskor, barnutrustning, matsäck, kameror, regnkläder och annat med sig. Då blir närheten mellan parkering och besöksmål viktigare än vad kommunala trafikplanerare ibland verkar vilja erkänna.
Vallaområdet är dessutom ett sådant område där besök sällan består av ett snabbt stopp på tio minuter. En familj kan vilja besöka Fenomenmagasinet, gå vidare till Lill-Valla, promenera genom området, äta något, titta in i Gamla Linköping och sedan återvända till bilen. Om parkeringen redan är full när man kommer fram blir hela besöket onödigt krångligt. Det riskerar att skapa irritation innan upplevelsen ens har börjat.
Ebbepark och Cupolen är inga rimliga familjealternativ
Att hänvisa till Ebbepark 1,2 kilometer bort eller Cupolen 1 kilometer bort är inte en seriös lösning för barnfamiljer. På en karta kan en kilometer se kort ut. I verkligheten kan det vara en betydande sträcka när man har små barn, barnvagn, trötta ben, picknickväska, ombyte, regnjackor och kanske en tid att passa. För den som besöker området med flera barn är avståndet inte en detalj, utan en avgörande del av upplevelsen.
Samma sak gäller campusparkeringarna som ligger knappt en kilometer bort. De kan säkert fungera för en vuxen person som ska promenera till ett möte eller för en student som är van att röra sig över campusområdet. Men för en barnfamilj på utflykt till Fenomenmagasinet och Valla friluftsområde är de inte ett fullgott alternativ. Kommunen kan inte på allvar planera ett familjebesöksmål och samtidigt låtsas att parkering långt bort löser tillgängligheten.
Kommunens trafikideologi går före besökarnas behov
Problemet passar tyvärr in i ett större mönster i Linköping. Kommunen verkar ofta drivas av en trafikideologi där kollektivtrafik och cykel nästan alltid prioriteras framför bilen, oavsett vilken typ av besöksmål det handlar om. Det kan låta bra i dokument och presentationer, men verkligheten är mer komplicerad. Alla resor kan inte ersättas med buss eller cykel, och alla besökare bor inte i centrala Linköping.
När kommunen planerar för få parkeringsplatser vid ett område som Valla säger man i praktiken till bilburna besökare att de får skylla sig själva. Det är en märklig hållning i en stad som samtidigt vill vara attraktiv för turism, handel, evenemang och familjeaktiviteter. Om Linköping vill locka besökare måste staden också göra det enkelt för människor att faktiskt komma fram.
Barnfamiljer behöver praktiska lösningar
Det är lätt för den som sitter på ett kommunalt kontor att tala om resvanor och alternativa färdsätt. Men barnfamiljer fattar ofta beslut utifrån helt andra frågor. Finns det parkering nära? Går det att få med sig allt? Orkar barnen gå sträckan? Vad händer om det regnar? Hur gör man om ett barn blir trött eller behöver byta kläder? Kan man snabbt ta sig tillbaka till bilen?
Det är denna vardagspraktik som kommunen gång på gång underskattar. En familj som åker till Valla friluftsområde gör det inte nödvändigtvis för att genomföra ett transportpolitiskt experiment. Den vill ha en trevlig dag. Då borde kommunen se till att det finns tillräckligt med parkeringsplatser nära området, inte skapa en situation där besökare tvingas jaga platser, åka runt och leta eller parkera långt bort.
Turismen kräver bättre framförhållning
Linköping har mycket att vinna på att vara en stad som är enkel att besöka. Gamla Linköping, Vallaområdet, Fenomenmagasinet och närheten till andra besöksmål gör området attraktivt för både dagsutflykter och längre stopp. Men turister som reser med bil förväntar sig att större besöksmål har rimlig parkeringskapacitet. Det är inte en lyxfråga, utan en grundläggande del av värdskapet.
Om en besökare från Tyskland, Danmark, Finland eller en annan svensk stad kommer till Linköping med bil och möts av fulla parkeringsplatser och hänvisningar till parkering en kilometer bort ger det ett dåligt intryck. Det signalerar att staden inte har tänkt färdigt. En kommun som vill ha fler besökare måste förstå att bilburna turister inte kan behandlas som ett problem som helst ska parkeras bort från målpunkten.
77 platser är för lite för områdets samlade dragningskraft
Det kanske hade varit en sak om Fenomenmagasinet låg ensamt och bara hade ett begränsat antal besökare åt gången. Men här handlar det om ett helt område med flera dragplåster. Valla friluftsområde, Lill-Valla, Gamla Linköping och Fenomenmagasinet förstärker varandra. Just därför borde parkeringskapaciteten planeras utifrån den samlade belastningen, inte som om varje verksamhet existerar isolerat.
När flera populära besöksmål ligger intill varandra uppstår toppar. Helger, lovdagar, semestermånader och särskilda evenemang kan snabbt fylla de platser som finns. Då blir 77 parkeringsplatser i direkt anslutning inte bara snålt, utan direkt otillräckligt. Det är svårt att se hur kommunen kan ha missat detta om man på allvar har utgått från besökarnas faktiska behov.
Fler parkeringsplatser skulle stärka hela Vallaområdet
Fler parkeringsplatser nära Fenomenmagasinet och Valla friluftsområde skulle inte förstöra områdets karaktär. Tvärtom skulle det göra området mer tillgängligt och mer användbart för fler. En välplanerad parkering behöver inte vara ful, rörig eller dominerande. Den kan utformas ordnat, tydligt och på ett sätt som gör att biltrafiken leds rätt från början i stället för att skapa onödigt letande i området.
Det skulle också minska irritationen bland besökare. När människor vet att det finns rimlig chans att hitta en plats nära målet blir besöket enklare. För barnfamiljer kan det vara skillnaden mellan att välja Fenomenmagasinet och Valla eller att åka någon annanstans. Kommunen borde vilja göra det lätt att välja Linköpings egna besöksmål.
Linköpings kommun behöver tänka om
Frågan om parkeringen vid Fenomenmagasinet och Valla friluftsområde är större än antalet rutor på en parkeringsyta. Den säger något om hur Linköpings kommun ser på tillgänglighet. Om kommunen på allvar vill att stadens besöksmål ska vara öppna för alla måste den sluta planera som om bilen är ett undantag. För många är bilen en förutsättning för att överhuvudtaget kunna göra besöket.
77 parkeringsplatser i direkt anslutning till ett område med så stark familje- och turistprägel är inte tillräckligt. Ebbepark, Cupolen och campusparkeringarna kan fungera som nödlösningar för vissa vuxna besökare, men de är inte rimliga huvudalternativ för barnfamiljer. Linköpings kommun borde därför se över parkeringssituationen vid Vallaområdet och skapa betydligt bättre förutsättningar för dem som kommer med bil.